Our Family's Journey Through Time
Träffar 901 till 950 av 1,163
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 901 | I folketelling 1875 bor han tillsammans med sin vuxna son och dotter. Han Àr 80 Är och stÄr som "Husmand med Jord forsÞrges af BÞrnene". | Eriksen, Niels (I14231)
|
| 902 | I Folketelling 1885 for 1301 Bergen kjÞpstad stÄr hennes yrke som Syerske. Vid sonen Gudfrids födelse bodde de pÄ H. Verglansig. 1. Vid sonen Frithiof Alberts födelse bodde de pÄ Skudev.vej 19. | Johannessen, Johanne "Marie" (I295)
|
| 903 | I folketelling Är 1875 bor hon tillsammans med sin far och bror. Hon Àr dÄ 29 Är och "HjÊlper Faderen". | Nielsdatter, Eli (I14232)
|
| 904 | I församlingsböckerna 1900-1919, 1919-1931 samt 1932-1951 bor hon pÄ 1/4 mtl Rönningen med sin bror. | Göransson, Julia "Mathilda" (I54)
|
| 905 | I församlingsböckerna 1900-1919, 1919-1931 samt 1932-1951 stÄr Karl August som hemmansÀgare till 1/4 mtl Rönningen fram till sin död. | Göransson, Karl August (I49)
|
| 906 | I Församlingsboken 1907-1921-03 har hon flyttat till Bro 2 dec 1910. | Karlsson, Agda Maria (I14404)
|
| 907 | I hennes 2:a gifte. | Familj: Jonas Eriksson / Marta Larsdotter (F3214)
|
| 908 | I hennes 2:a gifte. | Familj: Erik Bryntesson / Anna Larsdotter (F3237)
|
| 909 | I hennes första gifte | Familj: Erik Petersson / Synnöve Skolleberg (F3212)
|
| 910 | I hennes första gifte. | Familj: Brynte Eriksson / Maria Lisa Jansdotter (F2581)
|
| 911 | I hennes första gifte. | Familj: Johan (Jan) Eriksson / Anna Katarina Qvick (F3231)
|
| 912 | I hennes första gifte. | Familj: Per Eriksson / Kajsa Andersdotter (F3234)
|
| 913 | I hennes första gifte. | Familj: Nils / Anna Larsdotter (F3242)
|
| 914 | I husförhörslÀngden 1812-1817 stÄr hon som brÀcklig. I husförhörslÀngden 1817-1821 kan det stÄ "kÀning af slag". Kanske hon haft en stroke som hon fÄtt men frÄn. à r 1822 gifte hon sig med Ànkemannen Jonas Olsson i Brene. Med honom fick hon tvÄ barn men knappt en mÄnad efter att dottern Anna Stina föddes dog hon i barnsÀng. I död- och begravningsboken stÄr det att hon dog av nerv- och rötfeber vilket kan innebÀra en infektion hon Ädragit sig frÄn förlossningen. | Hansdotter, Ingeborg (I500159)
|
| 915 | I husförhörslĂ€ngden 1817-1821 bodde trumslagaren Eric Runström med familjen pĂ„ Ă
sebo, RÄggÀrd 1/4 mtl. Han var trumslagare och brukare pÄ trumslagarbostÀllet, à sebo 1/4 mtl mellan Ären 1800-1820. DÀrefter var han brukare pÄ samma gÄrd 1821-1835. | Runström, Eric (I14175)
|
| 916 | I husförhörslÀngden 1825-1830 StÄr det att Olof och Kjerstin haft otidigt sÀngelag. Detta innebar att de haft sexuellt umgÀnge innan giftemÄlet ingÄtts. Familjen bodde pÄ Brene 1/2, RÄggÀrd dit hon flyttade 1827 frÄn Hugeryr. | Olofsson, Olof "Olle" (I13175)
|
| 917 | I husförhörslĂ€ngden 1875-1886 bodde han med sin mor i backstugan Grantorpet, Flo. Flyttade dĂ€rifrĂ„n till NĂ€stegĂ„rden, Sal 1878 för att arbeta som drĂ€ng. Flyttade tillbaka till Flo 1879, Bragnum Björn SkulegĂ„rden. Han flyttade Ă„terigen till NĂ€stegĂ„rden, Sal 1881. Han flyttade som 18-Ă„ring frĂ„n Sal 5 nov 1886 till Eklanda NergĂ„rd, Tengene dĂ€r han arbetade som drĂ€ng. DĂ€r jobbade Anna Stina som piga och de fattade tycke för varandra. De gifte sig 1890. Vid sonen Karl Johans födelse bodde familjen pĂ„ Stora Hov, ett sĂ€teri i TrĂ„vad. Hit kom de 14 okt 1891 frĂ„n Tengene. SĂ„ hĂ€r stĂ„r att lĂ€sa pĂ„ TrĂ„vads hembygdsförenings hemsida: Stora Hov var ett sĂ€teri med mycket gamla anor, belĂ€get i socknens nordöstra del. Det var den största jordkomplexet i TrĂ„vad, med marker Ă€ven i kringliggande socknar. Numera Ă€r godset uppköpt av Bjertorps egendom. Slottet revs 1957 efter att ha fĂ„tt förfalla under mĂ„nga Ă„r. Nu Ă„terstĂ„r endast en gammal flygelbyggnad, nĂ„gra dammar och rester av herrgĂ„rdsparken. Tidigaste belĂ€gget för Stora Hov kan vara frĂ„n 1020 dĂ„ den islĂ€ndske skalden Sigvat Skald kan ha besökt Hov och inte fĂ„tt kommit in eftersom folket pĂ„ gĂ„rden firade en hednisk gudstjĂ€nst. Det Ă€r dock inte helt sĂ€kerstĂ€llt att det var just vĂ„rt Hov som menades. Det första sĂ€kra belĂ€gget för gĂ„rden Ă€r frĂ„n 1511 dĂ„ Stora Hov var sĂ€tesgĂ„rd för vĂ€pnaren Anders Jönsson. I de Ă€ldsta jordeböckerna nĂ€mns sĂ€teriet som tvĂ„ hemman Stora Hov och Lilla Hov. Senare hörde Ă€ven ĂnkegĂ„rden hit. Ăven TrĂ„vads HerrgĂ„rd och egendomen Karstorp i EdsvĂ€ra har tillhört godskomplexet. Följande slĂ€kter har under Ă„rhundrade Ă€gt Stora Hov (och Ă€ven Ă„tminstone tidvis bott hĂ€r) Oxenstierna, Lagerberg, von Köhler, Funck, Lagergren, Tham, Heyman och Moritz. Stora Hov var en betydelsefull plats i bygden. Periodvis var godset föregĂ„ngare inom jordbruket och trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. I början av 1800-talet införde Ă€garen för första gĂ„ngen i VĂ€stergötland nymodigheten Thermolampan. Den hade utprovats i England och var en ny uppvĂ€rming- och belysningskĂ€lla. Det blev dock inte den succĂ© som förvĂ€ntades eftersom man kom fram till "befarad Ă€ventyrlighet för EldswĂ„da". Det som nu Ă€r en mycket lugnt plats, som de flesta bara far förbi, var fram till lĂ„ngt in pĂ„ 1900-talet stĂ€lle med ett sjudande folkliv. Godset hade mycket folk anstĂ€llda, rĂ€ttare, torpare, statare, pigor och drĂ€ngar,trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare, kusk, tjĂ€nstefolk inomhus. Under en period drevs det ett mejeri pĂ„ gĂ„rden. Familjen flyttade frĂ„n Stora Hov till Karstorp, Gunnarstorp, EdsvĂ€ra 8 nov 1892. DĂ€rifrĂ„n flyttade familjen till VĂ€nersborg 20 okt 1893. De flyttade frĂ„n Norra VĂ„nga 1893 till Onsjö, VassĂ€nda-Naglum. Vid dotterns födelse 1895 stĂ„r han omnĂ€mnd som rĂ€ttare frĂ„n Onsjö. Vid hennes död som statdrĂ€ng frĂ„n Onsjö. Ă r 1897 2/12 Flyttar familjen igen frĂ„n Onsjö till Liljan? Flyttat frĂ„n HjĂ€rtum 1900 till Stora AlmĂ„s, VassĂ€nda-Naglum. | Johansson, Karl August (I39)
|
| 918 | I husförshörslĂ€ngden 1841-1847 stĂ„r det att han vistas i Ă
saka. I husförshörslÀngden 1847-1856 stÄr han omnÀmnd vid socknens slut och sedan som utflyttad 1859 till Fremmestad och vistas i à saka. | Jonasson, Anders (I707)
|
| 919 | i Torpet SpÄngdalen, Lund, Brastad (O) (AI:5 50865 4/7,AI:6 5/8 sid 173). (AI:7 50867 sid 154). Flyttar (AI:7 50867 sid 172). | Johansdotter, Erika (I12512)
|
| 920 | I vigselboken stÄr det att hustrun Karin kommer frÄn GrÄsiö. Han bodde med sin fru och barn i Gapungebyn, Steneby och dÀrefter tog hans son Olof Jonsson över gÄrden. Jon och hans hustru Karin bodde hos sonen fram till sin död. I slutet av livet var han sÀngliggande och blind. | Gabrielsson, Jon D. Y. (I13960)
|
| 921 | Ida Betty föds som nummer Ă„tta i barnaskaran till förĂ€ldrarna Gabriel Högberg och Anna Kajsa* Olsdotter den 21 dec 1870. Den 20 nov 1883 flyttar Betty endast 13 Ă„r gammal för att arbeta som piga hos familjen Gabrielsson i TvĂ„lstad, Rölanda. DĂ€r har hon Ă€ndĂ„ lite trygghet i sin storasyster Maria Kajsa som redan arbetat hos familjen en tid. Flyttade 1 nov 1889 till Tveten, Rölanda dĂ€r hon ocksĂ„ var piga. DĂ€rifrĂ„n flyttade hon till Torp, Rölanda 27 nov 1890 dĂ€r hennes familj bodde. Ida Betty flyttade till GesĂ€ter den 7 nov 1891. Hon flyttade frĂ„n GesĂ€ter 16 nov 1895 till Ă sen, Rölanda. Ida Betty flyttade frĂ„n Ă sen, Rölanda den 17 nov 1896 till Bruneberg, Rölanda dĂ€r hon och systern Beda Lovisa arbetade som pigor. Beda Lovisa flyttade dĂ€rifrĂ„n till modern i NĂ€sbön, Rölanda 17 nov 1896 och drygt ett Ă„r senare efter en tids sjukdom dog systern. Den 1 juni 1898 föder Ida Betty en dotter i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Ă tta dagar senare den 9 juni lĂ€mnar hon in dottern pĂ„ barnhus mot en betalning av 400 kr. Beda Ingeborg stĂ„r som "barnhusbarnet No 13159". Den 20 mar 1899 blir flickebarnet utlĂ€mnat till brukaren Jan Magnus Andersson i Ădebyn, Dals-Eds församling. Ida Betty flyttade frĂ„n Bruneberg till modern i NĂ€sbön, Rölanda den 14 nov 1899. Den 21 oktober 1899 blir barnet överlĂ€mnat till henne och den 23 nov 1899 tar Ida Betty hem Beda Ingeborg. Ă r 1900 den 2 feb stĂ„r det i församlingsboken att Ida Betty "undangĂ„tt enskild skrift och lĂ€sn. eft. att haf. födt oĂ€. barn". I barnhusets inspektioner stĂ„r det: Den 22 okt 1901 "Ă ldrig moder i hemmet" Den 6 aug 1904 "Inga andra minderĂ„riga" Den 4 aug 1905 "Stor och duktig för Ă„ldern, snĂ€ll och lydig" Den 20 jul 1906 "I hemmet vistades att ffs 3-Ă„riga systerbarn" Lilla dottern Beda Ingeborg dog bara Ă„tta Ă„r gammal 23 okt 1906 av difteri som Ă€r en sjukdom orsakad av en bakterie som utsöndrar ett gift i kroppen som skadar mĂ„nga av kroppens organ. Ida Betty bodde kvar pĂ„ NĂ€sbön, Rölanda Ă€ven efter mamman och dottern dött tills hon 1910 flyttade till Skolhuset i Bruneberg, Rölanda och arbetade dĂ€r som sömmerska. Samtidigt bodde dĂ€r ocksĂ„ den jĂ€mngamla ogifta folskolelĂ€rarinnan Mina Elisabet Andersson. BĂ„da flyttar tillsammans dĂ€rifrĂ„n till BrĂ€cka under Ăng, Dals Ed den 20 mar 1931. Den 14 nov 1934 dör Mina Elisabet pĂ„ VĂ€nersborgs lasarett av arteriosclerosis, bidragande dödsorsak: diabetes och bronchopneumonia. Ă r 1937 flyttar Ida Betty frĂ„n BrĂ€cka till Ăng, Dals Ed dĂ€r hon bor till hennes död 18 jun 1939. Hon dog av ett slaganfall, apoplexia cerebri. Begravdes pĂ„ Dals-Eds kyrkogĂ„rd. Hon förblev ogift. I ett telefonsamtal med Solvay Ljungkvist berĂ€ttar hon att hon tyckte mycket om "moster Betty". Betty bodde snett över frĂ„n dĂ€r Solvay som liten bodde med sin familj. Hon brukade gĂ„ över till Betty och minns hur hon brukade sitta pĂ„ en soffa och tittade Ă„t en skĂ€nk dĂ€r det stod en burk med marĂ€nger som Betty brukade bjuda pĂ„. Solvay fick en förlovningsring efter Betty och i den stĂ„r namnet Martin. | Högberg, Ida "Betty" (I13160)
|
| 922 | In the census 1900 Charlotta is widowed. It also tells that she had only one child. At this time she lives with her daughter and son-in-law in Otter Tail, Minnesota. She immigrated in USA either 1870 or 1890. | Charlotta (I13562)
|
| 923 | Inga barn. | Familj: Anders* (I Bua) Andersson / Inger Helena Larsson (F1899)
|
| 924 | inh., Smedjebön. | Andersson, Jan Magnus (I7070)
|
| 925 | Irene har för sig att farmor hette Sofia. | Andreasdotter, "Augusta" Kristina (I12890)
|
| 926 | Itta and Yona Benyamin lived in Nagykallo and had four kids. One of them was called Sara. The family was deported to Auschwitz and they were all killed. | Frenkel, Itta (Iren) (I13839)
|
| 927 | Jag minns att jag fick en vacker liten kaffekopp med guldkant av Edith. Jag var bara 9 Är dÄ hon gick bort. | Myrström, "Edit" Margareta (I36)
|
| 928 | Jag ringde och talade med Lennart om hans familj för att fÄ lite uppdateringar och information om bl.a. barnbarnen. Telefonnummer: 0522-29178 | KÀlla (S239)
|
| 929 | Jan-Olov Blid berÀttar: "Min morbror gift med Agnes f Björk, samlare av div Àldre föremÄl frÄn byggden som blev utstÀlld i det allmÀnt kallade "Spökhuset" allt sÄldes pÄ auktion nÀr Äldern började ta ut sin rÀtt med behov av att flytta till Uddevalla." | Hedlund, "Gustav" Adolf (I2129)
|
| 930 | Jennifer Oister: Orphaned at age 5; oldest brother Jim was raised by paternal grandfather Lewie Hallman in Boston, GA, youngest brother Harvey was raised by maternal uncle Marvin Corley and wife Claudia in Tallahassee, FL; Benjamin was taken in by whichever relative could afford to take/feed him for any length of time...Belle Corley in Miami off and on (hit by a car and broke his leg on the Rickenbacker causeway abt 12-16yo), someone in Tallahassee for a time possibly during jr high years, someone in Dixie, GA during high school (Florence Corley McLeod?), someone/uncle? in Indiantown, FL. | Hallman, Benjamin "Bud" Pericles (I13988)
|
| 931 | Johan kallades John. | Johansson, Johan "John" Valter (I10)
|
| 932 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Rundström, "Johan" Albert (I14158)
|
| 933 | Johannes föddes pĂ„ HĂ€gdenĂ€sa 1871. Han fick tidigt försörja sig som vallpojk och dĂ€refter som bonddrĂ€ng. Han jobbade pĂ„ Johan pĂ„ skogen och sedan hos kapten Odelius pĂ„ SĂ€ter. Ă
r 1892 och 1893 gjorde han vĂ€rnpliktstjĂ€nst vid VĂ€stra Göta-Dals regemente. En tid var han brukare pĂ„ BolagsgĂ„rn i Ă
smule. Ca 1897 for han till Amerika dĂ€r han försökte bli farmare men tyvĂ€rr misslyckades. Sedan deltog han i att bygga en jĂ€rvĂ€gsbro. Men den lĂ€ngsta tiden i Amerika arbetade han som lokeldare pĂ„ Canadian Pacific Railway. Han kom tillbaka sommaren 1904. Johannes förlovade sig med Maja hösten 1904 och gifter sig sommaren 1905. Lotten och Bengt Andersson var med till Ărs prĂ€stgĂ„rd som vigselvittnen. Maja hade en brudbukett av Liljekonvaljer. Som nygifta flyttade de till Lindqvistere i Linde och bodde dĂ€r till vĂ„ren 1906. DĂ„ köpte de RundströmsggĂ„rden i Ă smule och flyttade dit. NĂ€r de köpte gĂ„rden var det i mycket dĂ„ligt skick och förfallet. Alla husen behövdes ersĂ€ttas och byggas nya. De byggde först lillstugan och dĂ€refter ladugĂ„rden. Omkring 1920 byggdes magasinet och Ă„r 1927 byggdes lador och logen till norra ladugĂ„rden. Vid det hĂ€r bygget hjĂ€lpte sönerna Anders och Karl till. Ă r 1929 började de med grundlĂ€ggning till nya stugan och Ă„r 1931 kunde de flytta in. DĂ„ hade Johannes familj bott i lillstugan i 15 Ă„r vilket var trĂ„ngt och besvĂ€rligt. Ă r 1935 byggdes vedboden med hönshus. Ă r 1936 byggde nytt fĂ€hus med gödselhus. PĂ„ gĂ„rden hade man 1-2 hĂ€star, 6 kor samt ungdjur. fĂ„r, grisar och höns. Man underhöll 515 meter landsvĂ€g och vĂ€gstrĂ€ckan var vid VrĂ„ngebĂ€ck. Om gĂ„rden Rundströms, Ă smule 1:14 "Rundströms ligger pĂ„ vĂ€stra sidan om FĂ„rekullarna, tĂ€tt intill Ă smule 1:34 och 1:15 i vad som liknar en mindre radbyformation. TillfartsvĂ€gen kantas av en askallĂ©. Boningshuset ligger med ryggen mot en mindre slĂ€nt ned mot odlingsmarken och FalĂ„n. Det uppfördes 193046 och ersatte en Ă„lderdomlig parstuga. Boningshuset Ă€r uppfört i en för tiden typisk stil med faluröd locklistpanel, skiffertĂ€ckt tak med skorsten i tegel samt tvĂ„- och treluftsfönster med korspost. I vindsvĂ„ningen sitter liggande fönster. Mot ena gaveln finns en snedtĂ€cka med plĂ„ttak. Boningshuset flankeras av tvĂ„ byggnader, en lillstuga med faluröd locklistpanel, svart dörr och skiffertak med hallskorsten, uppförd ca 1910, och ett magasin med faluröd locklistpanel, svarta dörrar och tak av tvĂ„kupigt lertegel, uppfört ca 1920.47 GĂ„rden har tvĂ„ ladugĂ„rdar, uppförda pĂ„ 1910-talet respektive 1927/1936. Den Ă€ldre av dem ligger lĂ€ngst söderut och anvĂ€ndes som stall. Den har slĂ€t faluröd panel och tak av korrugerad eternit. Den yngre ladugĂ„rden har slĂ€t faluröd panel och tak av tvĂ„kupigt lertegel. I ena Ă€nden Ă€r ett garage med plĂ„ttak och gröna dörrar vidbyggt. Till gĂ„rden hör Ă€ven ett hönshus/vedbod frĂ„n 1935. Rundströms kulturhistoriska vĂ€rde motiveras av gĂ„rdens vĂ€lbevarade helhetskaraktĂ€r och sammanhĂ„llna bebyggelse, med byggnader för flera olika funktioner. Att gĂ„rden uppförts under en begrĂ€nsad period gör att den har pedagogiskt vĂ€rde som exempel pĂ„ gĂ„rdsbildning frĂ„n förra halvan av 1900-talet. Alla byggnader Ă€r vĂ€l bibehĂ„llna och gĂ„rden har som helhet stort miljöskapande vĂ€rde." Johannes var ledamot bĂ„de i skolrĂ„det och i fattigvĂ„rden. Johannes delade slĂ„ttermaskin samt brandsspruta tillsammans med grannen Aron Johansson. De gjorde Ă€ven byte av hĂ€star nĂ€r de behövde ha tvĂ„ hĂ€star. GĂ„rden Rundströms övertogs av sonen Anders som dog 1977. DĂ€refter Ă€gdes gĂ„rden av Herman Rundström och beboddes av hans mor Anna Rundström. | Rundström, Johannes (I500019)
|
| 934 | Johannes och hans bror Alfred var drÀngar pÄ VrÄngebÀck. Johannes kom dit 1861 och Alfred 13 mar 1863. DÀrefter blev han drÀng pÄ Forsebol 13 nov 1862 en kort tid för att sedan ÄtervÀnda som drÀng till VrÄngebÀck dÀr han var fortfarande Är 1875. Den 4 jan 1878 var det lysning mellan Johannes och hemmadottern Kajsa Jonsdotter och den 5 mar vigdes de. De flyttade dÄ till gÄrden VrÄngebÀck dÀr han blev Àgare. Första barnet kom samma Är. | Eriksson Rundström, Johannes (I14169)
|
| 935 | Johannes var föreningsmĂ€nniska i IOGT som Ă€r en nykterhetsrörelse dĂ€r bĂ„de han och hans fru var medlemmar. Först var han medlem i Bergen och senare i Oslo. Han var ocksĂ„ medlem och ordförande i Barnelogen dĂ€r man förordade ett liv utan alkohol och nikotin. Han var ocksĂ„ förman för fĂ€ngelsebetjĂ€nter. Johannes Johannessen, fĂždt 08.06.1894. Han ble arrestert 02.06.1942 og var pĂ„ Bredtveit til 29.08.1942 og kom til Grini med fangenr. 4357. Sendt til Sachsenhausen 18.04.1943 og fikk der fangenr. 64575. Han satt der til freden og ble reddet av De hvite bussene. Arrestasjonsbakgrunn: Motstand tyskforordning. (svenska?) Norsk Fange Leksikon Grinifangene Redigert av BĂžrre R. Giertsen Copyright 1946 Printed in Norway Sida 159 fĂ„ngnummer 4357. *Johannessen, Johannes, fengelsebetjent, StrĂžmmen, f. 8-6-94. Bredveit 2-6-42 > Grini 29-8-42 - 18-4-43 > Sachsenhausen > Freden. (8 maj) Motstand tysk forordning. Han kom hem 26 maj. Var pĂ„ ĂranĂ€s slott som var omgjort till sjukhus. Han kom med Bernadotte-transporten. | Johannessen, Johannes "Johs" (I120)
|
| 936 | Jonas dog pÄ hemvÀgen med kvarnstenar frÄn Dalskog. | Bengtsson, Jonas (I500288)
|
| 937 | Jonas föddes pÄ gÄrden Granskogen, Flo. FörÀldrarna var ej gifta och Modern tod hand om gossen pÄ egen hand. Jonas blev admitterad Är 1815, alltsÄ konfirmerad och tillÄten att begÄ nattvarden. Han var drÀng pÄ Skatte Gertorp, Olof HansgÄrden Är 1815-1819 kanske kom dit tidigare Àn sÄ. DÀrefter flyttade han till Magnusberg 1819 dÀr han var drÀng hos herr Stephens frÄn England fram till 1822 dÄ han flyttade med hustru och nyfödde sonen Johannes till Ahlhaga. Han var torpare under Skatte Kampetorp i Ahlhaga dit han flyttade 1827 med hustrun Cajsa frÄn Magnusberg. De förlorade tvÄ söner hösten 1826 i magsjuka. En dotter dog 1830. Efter hustruns död 1831 gifte han om sig med Anna Greta som flyttade dit 1831, ocksÄ frÄn Magnusberg. Hustrun Anna Greta dog Är 1841 och Är 1842 flyttade Ànkemannen Jonas Eliasson frÄn Ahlehaga under HÄberg vid Ekeskogen och stod som försvarslös vid socknens slut i Flo tillsammans med de tre sönerna Johannes, Anders och Andreas. Under kolumnen anmÀrkningar stÄr nÄgot om "till Stockholm 43". Vid sonen Johannes vigsel 1850 bodde han under HÄberg. I husförshörslÀngden 1847-1856 stÄr han omnÀmnd vid socknens slut dit han kom frÄn Ahlehaga under HÄberg 1851 och sedan som utflyttad 1859 till Fremmestad. Det stÄr ocksÄ att han bor vid HÄberg och att han har fÄtt arbetsattest till Lidköping 1 maj 1849, 1850 attest till Stockholm samt 1851. Jonas dog 70 Är gammal. Han stod dÄ som Ànkeman och fattighjon i Flo. | Eliasson, Jonas (I14371)
|
| 938 | Jonas i N. Kroken köpte en gÄrd i Linde pÄ 1760-talet. Jonas dog som Àgare av gÄrden 1814. | Grund, Jonas (I500292)
|
| 939 | Joseph hade en kusin som hette Jeno. De var kusiner i första ledet men var som bröder eftersom de var de enda som överlevde ur deras familjer. Joseph var en av nio syskon och Jeno kan ha varit en av sex syskon. Detta enligt Aggie Goldenberg. | Brieger, Joseph (I12632)
|
| 940 | Kajsa önskade ta bort faderns efternamn enligt husförhörslÀngden 1876-1880. "Har anhÄllit att tillnamnet Bister ej vidare mÄ blifva henne tillagdt." Hon gifte sig med Johannes och flyttade frÄn Qvimon södre, Gundvarbyn till VrÄngebÀck Är 1878. | Jansdotter Bister, Kajsa (I14178)
|
| 941 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Adolfsson, Ann "Karin" Elisabeth (I7740)
|
| 942 | Karl föddes enligt sina egna ord 1911 i ett smĂ„brukarhem i Ă
smule. Han fick tidigt hjĂ€lpa till med arbetet pĂ„ gĂ„rden. Han gick smĂ„skola och folkskola i Ă
smule och dĂ€refter fortsĂ€ttningsskola i NordkĂ€rr. Ă
r 1925 gick han och lÀste för kyrkoherden Forsberg som han tog djupa intryck av. Karl trivdes inte med jordbruksarbete utan ville bli snickare. VÀrnplikten gjorde han i Karlstad som underbefÀlselev. Sedan hade han anstÀllning pÄ snickerifabrik i Mellerud och dÀrefter som snickare pÄ en fabrik i Rostock. Han lÀste Àven nÄgra kurser i ritning och matematik per korrespondens. à r 1939 gick han en kurs pÄ yrkesskolan i Steneby. à ren 1940 till 1945 var han inkallad flera perioder varje Är och sedan deltog han i en frivillig befÀlsutbildning. Han blev sergeant inom vÀrnplikten. à r 1942 startade han en liten snickeriverkstad i à smule dÀr han till en början tog emot bestÀllningar av alla olika slag men 1951-1966 specialiserade han sig pÄ vÀvstolar och vÀvredskap. Han byggde bland annat en mindre vÀvstol som kallades Rekord som slog igenom och serietillverkades. Men det övergick till svarvsaker och presentartiklar. à r 1968-1979 höll han i trÀslöjdscirklar. FrÄn 1981 var han folkpensionÀr och Àgnade sig Ät snickeri som hobby. FrÄn Är 1952 bodde Karl i en liten stuga i à smule eftersom han dÄ inte behövde arbeta sÄ effektivt för sitt uppehÀlle och fick dÄ tid att skriva boken "à smuletrakten 1920". Han blev inspirerad till att skriva boken av sin morbror Gustaf Grunds anteckningar om LindegÄrd. Han har ocksÄ frÄgat sina gamla grannar och bekanta om upplysningar som ocksÄ uppmuntrat honom. Gunvarbyn, à smule var hans fars barndomshem och Linde, à smule hans mors barndomshem. | Rundström, Karl (I14212)
|
| 943 | Karl Hjalmar var gift och hade tvÄ söner. | Karl Hjalmar (I5293)
|
| 944 | Kierstin Hansdotter 5/4 1734 gift 5/6 1768 m rusthÄllaren och Ànkemannen Nils Jöransson i Skorve, Bro | Familj: Nils Jönsson / Chierstin Hansdotter (F54)
|
| 945 | KonstvÀverska. Donerade c:a 15.000 kr. till HÄbols kyrka. | Olsson, Johanna (I5299)
|
| 946 | Köpte galeasen "Aurora" om 115 ton. | Hoglin, Frank* (I6833)
|
| 947 | Lars Harald och Annie Olivia gifte sig i FjÀllbacka socken den 23/3 1914 och han var vid detta tillfÀlle frÄn Mörhult och hon ifrÄn Granliden. | Aronsson, Lars Harald (I12915)
|
| 948 | Laybu died in the war and so did his six children. | Braun, Lajos (I12585)
|
| 949 | Led hit till Tossene 3 mar 1886 Torpare 1849 Ä LÄngemyr. Dog som fattighjon. Han var dÄ Ànkling och hette Myrström. | Olsson, Gustaf (I55)
|
| 950 | Lerhogen med Ănne 23/9 1891. HĂ€llesĂ€ter Ăvra, Nybygget Torp inflyttad 21/3 1894. | Olofsdotter, Sara Sofia (I12964)
|
We make every effort to document our research. If you have something you would like to add, please contact us.
