Noteringar: Our Family History

Noteringar

Tr�ffar 1 till 50 av 1,163

#	Noteringar	L�nkad till
1	"Liten och sjuklig."	Nilsson, Peter* (I6036)
2	"Rörd av slag" omkring1855	Nilsson, Johannes* (I6032)
3	"Ser lite, oduglig till arbete." Ny notering i 30-årsåldern: "Ser knappt att vägleda sig."	Nilsdotter, Maria* (Maja) (I6030)
4	"Ser lite, oduglig till arbete." Senare notering: "Ser nästan intet."	Nilsson, Brynte* (I6034)
5	"Svag till begreppen, oduglig till arbete." Senare notering: "Fånig."	Nilsdotter, Katarina* (I6035)
6	Ägde ofrimansfrälsehemmanet 1/2 mtl Valla i Tossene socken.	Olsson, Simon* (I6649)
7	Äktenskapet med Ellert Simonsson var barnlöst.	Olsdotter, Maria* (I6661)
8	Antogs som åbo på hemmanet 1/4 mtl Koderöd den 27 april 1799, därvid han förband sig att betala 50 riksdaler till sin broder Jören och 35 Rdl 16 skl till sin syster Sara.	Ellertsson, Simon* (I6660)
9	Antogs till åbo på 1/4 mtl Koderöd 31 dec. 1908. Köpte ut hemmanet för 4500 kr 14 mars 1910 (se Samuel Olsson i grenen Simon Ellertsson född 1751)	Mattsson, Mauritz* (I6687)
10	År 1821 gjorde Kristinas förmyndare anspråk på åborätten till Koderöd men anspråket ogillades med motivering att Kristinas far själv ägt hemmansbruk "Hvarigenom om han lefvat, hans anspråk på besittningsrätten försvunnit och kunde alltså hans dotter ej heller därtill äga någon rätt."	Olsson, Kristina* (I6651)
11	År 1826 antogs Anders Nilsson som soldat för Västgöta-Dals regemente, 3:e majorens kompani (från 1838 Vedbo kompani), roten nr 79 Räfmarken, och övertog soldatnamnet Engdahl efter sin företrädare. Enligt generalmönsterrullan 1829 var Anders 5 fot 11 tum lång. 1844-06-27 efter 18 1/6 tjänsteår fick han avsked p g a en skada i ett ben, med vitsordet att "hafwa tjent utmärkt wäl". Anders var en mångsysslare som slaktade hästar, sysslade med signerier och kunde stämma blod. En annan av hans specialiteter var att skriva bort tandvärk. Men han blev inte på långa vägar så ryktbar för sin läkekonst som sonen Johannes hann bli under sin livstid. Kanske berodde det på Anders personlighet. Han beskrivs som fåordig och vrång och ofta tog han ingen notis alls om den hjälpsökande.	Nilsson Engdahl, Anders* (I6575)
12	Den 1 mars 1814 fick Lars J. lagfart på 13/45 mtl Håle tillbytt från Anders Månsson. Den 10 mars 1818 fick Lars J. och Olena Olsdotter lagfart på 19/90 mtl Håle Öfvergård köpt av Olof Nilsson och Maja Månsdotter samt av Jon Jonsson och Gunilla Larsdotter. Vid bouppteckning 27 april 1867 efter Lars Jonsson upptogs 6 levande barn samt att han ägde 58/185 mtl Håle. Vid arvskiften 7 juni 1869 efter tidigare avlidne sonen Karl Kristian Larsson erhöll den då avlidne fadern Lars Jonsson 19/3240 mtl och vart och ett av syskonen 19/19440 mtl vilka syskon också vid arvskifte samma dag efter Lars Jonsson var och en erhöll 1411/19440 mtal (1/6 av Lars fastighet 1411/3240 mtl Håle). (Allt enligt Agda Ljungkvists anteckningar -mantalssiffrorna stämmer dock inte, 58/185 + 19/19440 blir t ex inte 1411/3240 mantal.)	Jonsson, Lars* (I6399)
13	Den 29 mars 1853 överlät Ellert Olsson och hans hustru åborätten på 1/4 mtl Koderöd till äldste sonen Samuel mot förbehåll om visst livstidsunderhåll samt att han till lika fördelning mellan sina fyura syskon skulle betala 1333 Rdl 16 skl vilken summa skulle utökas med 333 Rdl 16 skl om Samuel fick rätt att inlösa hemmanet.	Ellertsson, Samuel* (I6643)
14	Den siste åbon av denna släktgren efter Ellert Simonsson. Samuel försattes i konkurs den 2 juni 1898 och hade dessförinnan den 2 maj 1898 överlåtit åborätten till sin bror Johannes Olsson som antogs till åbo den 18 juli 1898. Genom utslag i Göta hovrätt den 8 maj 1899 tvingades han dock avträda oborätten till konkursboet och åborätten såldes den 26 aug 1901 på auktion för 4000 kr till Carl Nilsson från Torp i Hede socken. Carl Nilsson överlät sedan sin åborätt för 4500 kr till Mauritz Mattsson som antogs till åbo den 31 december 1908. Mattsson och hans hustru Fredrika Nilsson tillöste sig därefter äganderätten 14 mars 1910.	Olsson, Samuel* (I6669)
15	Efter Annas död skingrades familjen. Ingrid kom till Laxarby (P) , Nenne till Vårvik (P) och Bengt till Blomskog (S). Margareta och Tage blev kvar hos Ale fram till dennes död 1932 då Margareta kom till Lysekil och Tage som 11-åring kom till sin farbor Svante Engdahl och hans hustru Jenny i Uddalen, Rölanda (P). Svante med familj flyttade 1936 till Böle, Håbol (P) där Tage växte upp.	Göransdotter, Anna* Valborg (I6556)
16	Erhöll 24 dec 1775 städjebrev på 1/2 mtl Koderöd men avstod sedermera 1/4 till halvbrodern Olof Simonsson.	Simonsson, Ellert* (I6656)
17	Erhöll städjebrev på 1/4 mtl Koderöd den 5 mars 1787.	Simonsson, Olof* (I6647)
18	Fäst år Greta Engelbrektsdotter i "Rolfsbyn?" 183?-05-11.	Nilsson, Andreas* (I6031)
19	Genom avhandling den 1 nov. 1895 överlät Samuel Ellertsson åborätten på 1/4 mantal Koderöd till ende sonen Nestor mot en köpeksilling av 2500 kr och förbehåll om visst livstidsunderhåll. Den 26 april 1896 erhöll Nestor och hans hustru städjebrev å hemmanet. Genom Kungl. breven av 2 dec. 1904 och 14 febr. 1908 erhöll hemmansåborna rätt att till-lösa sig äganderätten till hemmanen från Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinträttningen och den 14 mars 1910 köpte makarna Nestor och Alma Paulina 1/4 mantal Koderöd. Ifrågavarande 1/4 mantal Koderöd hade då under en tid av omkring 250 år brukats av samma släkt och i led efter led övergått från far till son i rätt nedstigande led. Samma dag den 14 mars 1910 köptes andra halvan av fastigheten 1/4 mantal Koderöd av Mauritz Mattsson och hans hustru Fredrika Nilsson.	Ellertsson, Nestor* Samuel (I6635)
20	I Margaretha Hvitfeldts år 1673 upprättade jordebok finns antecknade såsom innehavare av hemmanet 1/2 mtl Koderöd två personer vid namn "Peder" och "Olle". Dessa personers efternamn anges ej. Enligt Kronans jordebok av samma år, 1673, innehas emellertid hemmanet endast av en person vid namn "Oluf", efternamnet finns ej heller här upptaget, och i alla följande Kronans jordeböcker till och med år 1715 står samme "Oluf" antecknad som innehavare av hemmanet. Äldste kände ägaren till 1/2 mantal Koderöd N:1 är översten Johan Ferix som år 1661 sålde hemmanet till fru Margaretha Hvitfeldt till Sundsby och Åby. I äldre handlingar säges hemmanet vara "gammalt frälse" och betecknas, sedan Maregaretha Hvitfeldt förvärvat det, såsom "veckodagshemman under säteriet Åby". Genom Margaretha Hvitfeldts den 24 januari 1664 upprättat testamente bildades av fru Hvitfeldts all fasta egendom i Bohuslän en donation, kallad Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen, till förmån för studerande från mämnda län vid Göteborgs gymnasium.	Oluf* (I6679)
21	Innehavare av åborätten till 1/2 mtl Koderöd 1716 - (1735?)	Simon* (I6678)
22	Minst en levande person �r l�nkad till denna notering - Detaljer visas inte.	Towell, Joanne* (Jody) (I6020)
23	När Johannes var sex år gammal flyttade familjen till Hovedalen i Skee (O) där de ärvt en gård efter en farbror till fadern. 1863 flyttade Johannes och Beata från Skee till Vägen i Rävmarken där de bodde i 20 år. Barnaskaran växte och det lilla ställe räckte ej till försörjningen utan Johannes började på allvar sin verksamhet som självlärd djurläkare och ryktet om hans skicklighet spred sig. Efter 20 år i Rävmarken flyttade familjen runt från det ena stället till det andra, sammanlagt till fler än 20 olika platser runt om i Dalsland. Johannes beskrivs av samtida som en uppriktig och ärlig person med en livsuppgift att hjälpa både människor och djur. Han var för sin samhällsklass och tid ovanligt beläst. Han var inte bara botare utan också filosof och tryckfrihetskämpe.	Engdahl, Johannes* (I6565)
24	Nils Andersson kom som dräng till Kilen (troligen 1794) och gifte sig med bonden Anders Petterssons dotter Britta (enda barnet). Nils och Britta övertog sedan gården och Brittas föräldrar bodde hos dem på Kilen till sin död. Läs "En björnhistoria från Bengtsviken". Sid. 450 i Boken om Dals-Ed.	Andersson, Nils* (I6026)
25	Olof Simonsson överlät den 9 mars 1821 åborätten till sin då ende kvarlevande son Ellert. Förmyndaren för avlidne sonen Simon Olssons dotter Kristina gjorde samtidigt anspråk på åborätten för sin myndlings räkning, vilket anspråk dock ogillades av kuratorerne varför Ellert tillerkändes åborätten och erhöll städjebrev på hemmanet den 14 jan. 1823.	Olsson, Ellert* (I6645)
26	Olof Simonsson var i 1736 års Kronans jordebok upptagen såsom innehavare av hemmanet 1/2 mtl Koderöd. När han blev antagen till åbo är inte känt.	Simonsson, Olof* (I6676)
27	Simon antogs som åbo till 1/2 mtl Koderöd antagligen år 1740 eller 1741. Genom testamente den 30 april 1773 uttalade Simon Olsson som då drabbats av en svår långvarig bröstsjukdom (antagligen lungsot) som sin yttersta vilja bl a att sonen i första gifter Ellert Simonsson skulle erhålla städja å hela gården 1/2 mtl Koderöd, dock med skyldighet att sedan sonen i andra gifter Olof Simonsson uppnått myndig ålder avstå till denne hälften därav eller 1/4 mtl.	Olsson, Simon* (I6653)
28	Under Olof Simonssons omyndighetstid var först hans styvfar Isak Johnsson interimsåbo till den 8 mars 1823 och därefter hans morbror Andreas Olsson fram till den 29 december 1825 då Olof antogs som åbo. Visserligen gjorde Andreas försök att även därefter få bruka hemmanet med motivering att Olof var så klen och liten till växten att han var "alldeles oduglig" att sköta jordbruk, men kuratorerna fäste ej avseende vid detta.	Simonsson, Olof* (I6666)
29	Hon var ogift 1865 och bodde med sin dotter på gården Hempa i østre Jesaasen. Hon var då 59 år gammal och hennes yrke var Husmandskone uden Jord. I folketelling 1875 anmärks det att hon "forsorges af fattig..."	Arnesdotter, Olia (I13228)
30	"Ägde stor musikalisk begåvning".	Berger, Ivan August Teodor (I9046)
31	"avvikit 1862 och okänt var han vistas".	Jansson, Carl Otto (I5260)
32	"Begge i 1. ægteskab"	Familj: Mads Olsen / Berthe Nielsdatter (F3596)
33	"Börje" 11 år? b 17/6 1759	Olsson, Harald (I266)
34	"fäst åt Brynte Hansson, Näs".	Engelbrektsdotter, Ingrid (I6980)
35	"Fäst åt" Katarina Andersdotter före sin förlovning med Marja Lisa.	Nilsson, Gabriel* (I5922)
36	"John" Edvard 1880-1953 Bonde på Hallind 1942. G.m. Agda Olsson, fr. Blådjuperöd (?) 1896-19.. (Barnlösa)	Niklasson, "John" Edvard (I13856)
37	"snäll violinist och pianospelare, dog som omtyckt av alla".	Berger, Otto August (I9039)
38	"Var beryktad för sin förmögenhet".	Eriksson, Petter (I10186)
39	( Hanskamaren Nils W.i Västervik. )	W, Nils (I13902)
40	("Svagsint")	Simonsson, Inger* (I6658)
41	(100 år !!)	Bryngelson, Per* (I6364)
42	Minst en levande person �r l�nkad till denna notering - Detaljer visas inte.	Carlsson, Gill Elisabeth (I6249)
43	(död i unga år med säkerhet före 1823)	Olsson (I6652)
44	(Dotter till handl.Karl F. i Herrljunga, 1851-1934, o.h.h. Elin Lundberg, 1862-19..)	Forsander, Astrid (I13908)
45	(Medical): Dog hos dottern Britta på Stallebacken.	Persdotter, Gunila (I2162)
46	(Medical): I husförhörslängden 1876-85 står hon som bräcklig.	Andreasdotter, Elsa (I13953)
47	(Medical):"kan ej tala".	Bågenholm, Stina (I8842)
48	(Medical):"Svagsint"	Larsson, Olof (I508)
49	(Medical):"Svagsint"	Olsson, Jacob (I1876)
50	(Medical):Blind på höger öga Myelom Malign blodsjukdom	Johannessen, "Randi" Elisabeth (I89)

Noteringar

L�nkad till

"Liten och sjuklig."

Nilsson, Peter* (I6036)

"Rörd av slag" omkring1855

Nilsson, Johannes* (I6032)

"Ser lite, oduglig till arbete." Ny notering i 30-årsåldern: "Ser knappt att vägleda sig."

Nilsdotter, Maria* (Maja) (I6030)

"Ser lite, oduglig till arbete." Senare notering: "Ser nästan intet."

Nilsson, Brynte* (I6034)

"Svag till begreppen, oduglig till arbete."
Senare notering: "Fånig."

Nilsdotter, Katarina* (I6035)

Ägde ofrimansfrälsehemmanet 1/2 mtl Valla i Tossene socken.

Olsson, Simon* (I6649)

Äktenskapet med Ellert Simonsson var barnlöst.

Olsdotter, Maria* (I6661)

Antogs som åbo på hemmanet 1/4 mtl Koderöd den 27 april 1799, därvid han förband sig att
betala 50 riksdaler till sin broder Jören och 35 Rdl 16 skl till sin syster Sara.

Ellertsson, Simon* (I6660)

Antogs till åbo på 1/4 mtl Koderöd 31 dec. 1908. Köpte ut hemmanet för 4500 kr 14 mars
1910 (se Samuel Olsson i grenen Simon Ellertsson född 1751)

Mattsson, Mauritz* (I6687)

År 1821 gjorde Kristinas förmyndare anspråk på åborätten till Koderöd men anspråket
ogillades med motivering att Kristinas far själv ägt hemmansbruk "Hvarigenom om han lefvat,
hans anspråk på besittningsrätten försvunnit och kunde alltså hans dotter ej heller därtill äga
någon rätt."

Olsson, Kristina* (I6651)

År 1826 antogs Anders Nilsson som soldat för Västgöta-Dals regemente, 3:e majorens
kompani (från 1838 Vedbo kompani), roten nr 79 Räfmarken, och övertog soldatnamnet
Engdahl efter sin företrädare. Enligt generalmönsterrullan 1829 var Anders 5 fot 11 tum lång.
1844-06-27 efter 18 1/6 tjänsteår fick han avsked p g a en skada i ett ben, med vitsordet att
"hafwa tjent utmärkt wäl".
Anders var en mångsysslare som slaktade hästar, sysslade med signerier och kunde stämma
blod. En annan av hans specialiteter var att skriva bort tandvärk. Men han blev inte på långa
vägar så ryktbar för sin läkekonst som sonen Johannes hann bli under sin livstid. Kanske
berodde det på Anders personlighet. Han beskrivs som fåordig och vrång och ofta tog han
ingen notis alls om den hjälpsökande.

Nilsson Engdahl, Anders* (I6575)

Den 1 mars 1814 fick Lars J. lagfart på 13/45 mtl Håle tillbytt från Anders Månsson.
Den 10 mars 1818 fick Lars J. och Olena Olsdotter lagfart på 19/90 mtl Håle Öfvergård köpt
av Olof Nilsson och Maja Månsdotter samt av Jon Jonsson och Gunilla Larsdotter.
Vid bouppteckning 27 april 1867 efter Lars Jonsson upptogs 6 levande barn samt att han
ägde
58/185 mtl Håle.
Vid arvskiften 7 juni 1869 efter tidigare avlidne sonen Karl Kristian Larsson erhöll den då
avlidne fadern Lars Jonsson 19/3240 mtl och vart och ett av syskonen 19/19440 mtl vilka
syskon också vid arvskifte samma dag efter Lars Jonsson var och en erhöll 1411/19440 mtal
(1/6 av Lars fastighet 1411/3240 mtl Håle).
(Allt enligt Agda Ljungkvists anteckningar -mantalssiffrorna stämmer dock inte, 58/185 +
19/19440 blir t ex inte 1411/3240 mantal.)

Jonsson, Lars* (I6399)

Den 29 mars 1853 överlät Ellert Olsson och hans hustru åborätten på 1/4 mtl Koderöd till
äldste sonen Samuel mot förbehåll om visst livstidsunderhåll samt att han till lika fördelning
mellan sina fyura syskon skulle betala 1333 Rdl 16 skl vilken summa skulle utökas med 333
Rdl 16 skl om Samuel fick rätt att inlösa hemmanet.

Ellertsson, Samuel* (I6643)

Den siste åbon av denna släktgren efter Ellert Simonsson. Samuel försattes i konkurs den 2
juni 1898 och hade dessförinnan den 2 maj 1898 överlåtit åborätten till sin bror Johannes
Olsson som antogs till åbo den 18 juli 1898. Genom utslag i Göta hovrätt den 8 maj 1899
tvingades han dock avträda oborätten till konkursboet och åborätten såldes den 26 aug 1901
på auktion för 4000 kr till Carl Nilsson från Torp i Hede socken. Carl Nilsson överlät sedan sin
åborätt för 4500 kr till Mauritz Mattsson som antogs till åbo den 31 december 1908. Mattsson
och hans hustru Fredrika Nilsson tillöste sig därefter äganderätten 14 mars 1910.

Olsson, Samuel* (I6669)

Efter Annas död skingrades familjen. Ingrid kom till Laxarby (P) , Nenne till Vårvik (P) och
Bengt till Blomskog (S). Margareta och Tage blev kvar hos Ale fram till dennes död 1932 då
Margareta kom till Lysekil och Tage som 11-åring kom till sin farbor Svante Engdahl och hans
hustru Jenny i Uddalen, Rölanda (P). Svante med familj flyttade 1936 till Böle, Håbol (P) där
Tage växte upp.

Göransdotter, Anna* Valborg (I6556)

Erhöll 24 dec 1775 städjebrev på 1/2 mtl Koderöd men avstod sedermera 1/4 till halvbrodern
Olof Simonsson.

Simonsson, Ellert* (I6656)

Erhöll städjebrev på 1/4 mtl Koderöd den 5 mars 1787.

Simonsson, Olof* (I6647)

Fäst år Greta Engelbrektsdotter i "Rolfsbyn?" 183?-05-11.

Nilsson, Andreas* (I6031)

Genom avhandling den 1 nov. 1895 överlät Samuel Ellertsson åborätten på 1/4 mantal
Koderöd till ende sonen Nestor mot en köpeksilling av 2500 kr och förbehåll om visst
livstidsunderhåll. Den 26 april 1896 erhöll Nestor och hans hustru städjebrev å hemmanet.
Genom Kungl. breven av 2 dec. 1904 och 14 febr. 1908 erhöll hemmansåborna rätt att till-lösa
sig äganderätten till hemmanen från Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinträttningen och den 14
mars 1910 köpte makarna Nestor och Alma Paulina 1/4 mantal Koderöd.
Ifrågavarande 1/4 mantal Koderöd hade då under en tid av omkring 250 år brukats av samma
släkt och i led efter led övergått från far till son i rätt nedstigande led. Samma dag den 14 mars
1910 köptes andra halvan av fastigheten 1/4 mantal Koderöd av Mauritz Mattsson och hans
hustru Fredrika Nilsson.

Ellertsson, Nestor* Samuel (I6635)

I Margaretha Hvitfeldts år 1673 upprättade jordebok finns antecknade såsom innehavare av
hemmanet 1/2 mtl Koderöd två personer vid namn "Peder" och "Olle". Dessa personers
efternamn anges ej.
Enligt Kronans jordebok av samma år, 1673, innehas emellertid hemmanet endast av en
person vid namn "Oluf", efternamnet finns ej heller här upptaget, och i alla följande Kronans
jordeböcker till och med år 1715 står samme "Oluf" antecknad som innehavare av
hemmanet.
Äldste kände ägaren till 1/2 mantal Koderöd N:1 är översten Johan Ferix som år 1661 sålde
hemmanet till fru Margaretha Hvitfeldt till Sundsby och Åby. I äldre handlingar säges hemmanet
vara "gammalt frälse" och betecknas, sedan Maregaretha Hvitfeldt förvärvat det, såsom
"veckodagshemman under säteriet Åby".
Genom Margaretha Hvitfeldts den 24 januari 1664 upprättat testamente bildades av fru
Hvitfeldts all fasta egendom i Bohuslän en donation, kallad Kungl. och Hvitfeldtska
stipendieinrättningen, till förmån för studerande från mämnda län vid Göteborgs gymnasium.

Oluf* (I6679)

Innehavare av åborätten till 1/2 mtl Koderöd 1716 - (1735?)

Simon* (I6678)

Minst en levande person �r l�nkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Towell, Joanne* (Jody) (I6020)

När Johannes var sex år gammal flyttade familjen till Hovedalen i Skee (O) där de ärvt en gård
efter en farbror till fadern. 1863 flyttade Johannes och Beata från Skee till Vägen i Rävmarken
där de bodde i 20 år. Barnaskaran växte och det lilla ställe räckte ej till försörjningen utan
Johannes började på allvar sin verksamhet som självlärd djurläkare och ryktet om hans
skicklighet spred sig. Efter 20 år i Rävmarken flyttade familjen runt från det ena stället till det
andra, sammanlagt till fler än 20 olika platser runt om i Dalsland.
Johannes beskrivs av samtida som en uppriktig och ärlig person med en livsuppgift att hjälpa
både människor och djur. Han var för sin samhällsklass och tid ovanligt beläst. Han var inte
bara botare utan också filosof och tryckfrihetskämpe.

Engdahl, Johannes* (I6565)

Nils Andersson kom som dräng till Kilen (troligen 1794) och gifte sig med bonden Anders
Petterssons dotter Britta (enda barnet). Nils och Britta övertog sedan gården och Brittas
föräldrar bodde hos dem på Kilen till sin död.

Läs "En björnhistoria från Bengtsviken". Sid. 450 i Boken om Dals-Ed.

Andersson, Nils* (I6026)

Olof Simonsson överlät den 9 mars 1821 åborätten till sin då ende kvarlevande son Ellert.
Förmyndaren för avlidne sonen Simon Olssons dotter Kristina gjorde samtidigt anspråk på
åborätten för sin myndlings räkning, vilket anspråk dock ogillades av kuratorerne varför Ellert
tillerkändes åborätten och erhöll städjebrev på hemmanet den 14 jan. 1823.

Olsson, Ellert* (I6645)

Olof Simonsson var i 1736 års Kronans jordebok upptagen såsom innehavare av hemmanet
1/2 mtl Koderöd. När han blev antagen till åbo är inte känt.

Simonsson, Olof* (I6676)

Simon antogs som åbo till 1/2 mtl Koderöd antagligen år 1740 eller 1741. Genom testamente
den 30 april 1773 uttalade Simon Olsson som då drabbats av en svår långvarig bröstsjukdom
(antagligen lungsot) som sin yttersta vilja bl a att sonen i första gifter Ellert Simonsson skulle
erhålla städja å hela gården 1/2 mtl Koderöd, dock med skyldighet att sedan sonen i andra
gifter Olof Simonsson uppnått myndig ålder avstå till denne hälften därav eller 1/4 mtl.

Olsson, Simon* (I6653)

Under Olof Simonssons omyndighetstid var först hans styvfar Isak Johnsson interimsåbo till
den 8 mars 1823 och därefter hans morbror Andreas Olsson fram till den 29 december 1825 då
Olof antogs som åbo.
Visserligen gjorde Andreas försök att även därefter få bruka hemmanet med motivering att Olof
var så klen och liten till växten att han var "alldeles oduglig" att sköta jordbruk, men
kuratorerna fäste ej avseende vid detta.

Simonsson, Olof* (I6666)

Hon var ogift 1865 och bodde med sin dotter på gården Hempa i østre Jesaasen. Hon var då 59 år gammal och hennes yrke var Husmandskone uden Jord.
I folketelling 1875 anmärks det att hon "forsorges af fattig..."

Arnesdotter, Olia (I13228)

"Ägde stor musikalisk begåvning".

Berger, Ivan August Teodor (I9046)

"avvikit 1862 och okänt var han vistas".

Jansson, Carl Otto (I5260)

"Begge i 1. ægteskab"

Familj: Mads Olsen / Berthe Nielsdatter (F3596)

"Börje" 11 år? b 17/6 1759

Olsson, Harald (I266)

"fäst åt Brynte Hansson, Näs".

Engelbrektsdotter, Ingrid (I6980)

"Fäst åt" Katarina Andersdotter före sin förlovning med Marja Lisa.